Upplyftande möte

Lördagen förlöpte med en långlunch tillsammans med en älskad vän. Vi pratar om livet, som alltid. Vi ger varann utrymme och vi berätta om var vi befinner oss just nu. Vi lyssnar, respekterar, bekräftar och skrattar.

Vi träffas inte så ofta men när vi väl gör det så blir våra möten oerhört värdefulla och jag känner mig upplyft efteråt. Det som är så härligt med våra konversationer är att de känns ärliga och sanna de är uppriktiga och avskalade. Vi behöver inte försvara, ursäkta eller förklara.

Vi ÄR inför varandra och det är stort.

Vi pratar om varför vi gör de val vi gör i livet. Om drivkraft,varför vissa klarar av större påfrestningar än andra.Vi pratar om tacksamhet och att det är viktigt att se till det man har. Först då kan man önska mer.

Vi kommer in på pengar och dess värde.Om den ekonomiska trygghetens fördelar. Och hur svårt det kan vara att kombinera inkomst och den inre röstens önskningar.

Vi konstaterar i alla fall att den utdelning som en investering i sig själv ger, är värd alla pengar.

Jag avslutar med min väns ord, "Jag äger inga pengar men jag äger mig själv"