En dåre fri är en omvälvande bok som till viss del är självbiografisk eller kanske helt och hållet. Författarinnan vill inte uttala sig om i vilken utsträckning det är så.
Den handlar om kvinnas kamp mellan psykisk sjukdom, konstnärskap och ett normalt liv.
Här följer ett utdrag:
"Ja nu måste vi sluta", säger hon en dag. "Du kommer nog att få en ny stödlärare på högstadiet. Men vad har du egentligen tänkt att bli ? "Författare" svarar jag snabbt. "Författare" säger hon förvånat "det tror jag att du kan glömma". "Och pjäsförfatttare", fortsätter jag, "och kanske spela med i dom själv på de stora teatrarna. Och film, jag kan skriva för bio och TV. Och rita omslagen till mina egna böcker". Jag kan nästan inte sluta, så mycket vill jag göra.
Jag tror du ska slå författeriet ur hågen. Då måste man inta bara kunna skriva utan läsa också. Du kan ju varken eller. Tänk på något realistiskt du så blir det lättare" "Det är realistiskt för det är det jag vill". "Men du" avbryter stödfröken "....lycka till på högstadiet nu".
Då tittar jag upp och ser på stödfröken. Jag tycker plötsligt fruktansvärt synd om henne. Synd om en människa som inte vet att man kan bli det man vill. Kanske har jag suttit här med en som inte vill vara stödfröken. Jag vet vad jag vill.
Härligt!!!! Underbart!!!/Päivi
SvaraRadera