Vilande i moder jord

Plötsligt lossnar det och jag sjunker neråt. Jag sjunker djupare och djupare ner. Ner i en rostfärgad levande jord. Jag ligger stilla i jordskredet och känner hur energi börjar strömma in i mig. Den går upp genom ryggen till nacken och strömmar ut i båda armarna. Spänningarna som sitter i överarmarna frigörs och jag känner hur tårar börja trilla nerför kinderna. Jag gråter av tacksamhet. Tacksam över att jag vågade öppnade upp och ta emot jordenergin.