Att få tid över

Sitter i soffan och njuter av övertid. Inte sådan tid som görs efter ordinarie jobbtid utan den tid som blir över efter att en inbokad tid faller ur schemat. Det är lycka. Men jag märker hur massa saker börjar ställa sig i kö, ta mig, gör detta, nej du måste göra det här. Puh! risken är att det bara blir sitta ner och inte göra någonting. Och det är tillåtet och det är underbart. Men risken finns ju att jag fortsätter skjuta upp det som jag tänkt göra.


Tror jag sitter kvar och lyssnar till min andning.

Lättja

😊😉Nu är jag igång igen efter en lång tids lättja. Jag tänker ofta på ordets innebörd. Tittar man i ordlistan står det för lathet, passivitet och likgiltighet. Ja jag vet inte om det stämmer till fullo men nog kan jag hålla med om att det finns en sträng av likgiltighet som kan infinna sig efter att jag tänkt över något och känner att det orkar jag inte. Istället för att ge järnet och kämpa så ger jag mer eller mindre upp. Är det att vara lättjefull, ja då är jag det. Kanske har det med åldern att göra. Jag brukar skylla en hel del på åldern numera. Lättja tillhör de sju dödsynderna läser jag.  Jag får nog ta en funderare om jag inte borde byta fokus och låta lättjans klor släppa taget så det blir något gjort.

Jag återkommer snart igen. 

En insikt bor i kroppen

"Jag behöver inte ansvara för mina barn längre. De är sina egna. Jag äger dem inte.De har valt att födas genom, i och av mig. De är sina egna skapare"

Så skönt när det intellektuella påståendet faller ner i kroppen och in i
varje cell. Det är det som kallas insikt.

Soffhäng

Det var ett tag sedan jag skrev. Det blir så ibland. Men nu känns det som att det är dags att ta tag i ordflödet på nytt. Att livet är intressant är ett faktum. Jag har under drygt ett års tid gått olika kurser och det känns så härligt. Jag öppnar upp på nytt. Tar tillbaka ett space jag släppte ett tag. 

Detta har gjort att jag inspirerats att starta soffhäng hemma hos mig. Vi har varit 4-5 stycken som under fyra söndagar hängt i min soffa. Jag har guidat deltagarna i olika psykosyntes övningar. Det har blivit så bra. Bra och enkelt. Kraftfullt och kärleksfullt. Det är något jag kommer fortsätta att ha. Ullas soffhäng. :)

                                                   

Nattsudd

Jag vandrar andralång hemåt. Tittar upp mot himlen och inser att trots att klockan snart är 11 på natten så är det faktiskt ljust ute. Himlen är klarblå och månskäran som lyser ner mot jorden ger det lilla extra ljuset som får kroppen att spritta till. Jag kommer till Allmännavägen som är min favoritgata.Den gör inget större väsen av sig men innehåller ändå så mycket.Jag plockar en klase av syrenbusken som dinglar ut mot vägen vars rötter tillhör Gathenhelmska reservatet. Jag myser och flyktiga tankar kommer och går. Plötsligt befinner jag mig på min barndomsgata. Jag har som många gånger förr hoppat av Kullabergsbussen och går Boråsvägen hemåt i min ensamhet,därför att jag valt det. En och annan bil stannar och frågar om de ska köra hem mig. Nej tack jag går,säger jag till svar oavsett om det är tio minus eller plus ute. Mina lyckligaste stunder i livet har jag upplevt när jag i min ensamhet i natten fått känna in atmosfären från luften, tittat upp mot skyn och tagit in energin som strålat ner från stjärnorna och ja allt det andra som finns där ute som inte går att ta på. I kväll myste jag lite extra av att se stenabåten ligga vid kajen och höra sorlet från Oceanens uteservering.