Min sömn är fantastisk god. Det har den inte alltid varit. Den har gått från att ha varit lättpåverkad, hackig, "kan-inte-somna-mitt-på-dagen-aktig" till att bli "somnar-nästan-så-fort-huvudet-lagt-sig-på-kudden". Kanske har det med åldern att göra. Delvis i så fall. Men om jag ska tacka någon så blir det Yogan, Mindfulness och Djupavslappnings CD:n. Som ni förstår så fortsätter jag hedra dessa metoder.
En period lyssnade jag varje kväll på djupavslappning inspelad av min lärare i mindfulness, Ola Schenström. Där går han igenom hela kroppen. Vissa spår på CD:n är snabbare men det finns också längre varianter (en på 40 min). Han börjar med tårna och fortsätter uppåt och många gånger hinner jag somna innan axlarna (ibland hänger jag med upp till huvudet.)
Jag har inte lyssnat på honom på ett tag. Men under veckan som varit har jag känt ett behov. Så jag har satt på CD:n och för det mesta somnat innan vi passerat knävecken. Och vid närmare eftertanke har jag nog inte haft ett behov av att slappna av, utan drar slutsatsen att jag varit sällskapssjuk (vilket konstigt ord förresten) och eftersom Ola funnits på behörigt avstånd så har han fått äran att somna med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar