Kusinen,Eriksberg och Pizza Hut

Efter en natt med få sovtimmar sätter jag mig på pendeln och åker in till min Kum Nye klass där jag avnjuter två timmar med avslappning och fokusering. Därefter intar jag en njutbar vegetarisk måltid i underbara Haga och efter en skön promenad når jag Kungsgatans affärs stråk. Telefonen ringer, det är kusinen som vill ha smakråd när det gäller guldiga sandaler. Ok, kom in till stan säger jag och glömmer att jag är på väg hem.Hade tänkt mig en eftermiddag i soffan för att ta igen förlorad sömn.Fattar nu vilken dum tanke det var.

Vi träffas på Zaras i Brunnsparken och vandrar gatan upp, slänger ett öga på Nillsons sortiment men det är i Johanssons affär hon hittar sandalen med det mesta guldet.

Hungern tar över och stegen vandrar lätt nerför trappen till Pizza Hut i nordstan. Där sitter vi nu isolerade från övriga världen, känns det som. Ja, vi har ingen aning om, ifall det snöar eller om det  helt oväntat kommit en värmechock från sydligare breddgrader. Det finns nämligen inga fönster i restaurangen, vi är helt isolerade från omvärlden. Det enda som påminner oss om att vi är kvar i Göteborg är ölen som heter Eriksberg. Som tur, är den god och väl kyld och rinner lätt ner  i strupen.Det är kusinen som är mest hungrig, hon  äter en tjock, smal pizza, tyvärr utan att bli mätt. Vi snackar om barnen. som vi brukar göra och om livet i det stora hela. Det känns som om vi nu, i vår ålder, sitter mer och mer med ett facit i hand. Ett facit som grundar sig på erfarenhet och som bara kan fås i en viss ålder.

Vi undrar om det kanske har mörknat ute.Vi betalar till den trevliga servitrisen och styr kosan till posthotellets murriga lokal. Där intar vi varsitt glas vitt vin och fortsätter samtalet om livets förgänglighet.

Vi avslutar kvällen med god choklad från pressbyrån. Första köpet gör vi på pressbyrån vid huvudentren. Vi hinner äta upp chokladen precis innan vi når pressbyrå nummer två inne i centralen.Kusinen slinker in där och köper ytterligare en chokladpralinask som vi smaskar i oss.

Vi skrattar hjärtligt åt våra choklad tokerier.

Är det något vi är bra på kusinen och jag
så är det att skratta.

Och det är jag glad för.

,

Vipassanameditation

"Medvetenhet och sinnesjämvikt - det är vipassanameditation.Tillsammans leder de till befrielse från lidande.Om de är svaga eller saknas kan man inte göra framsteg på vägen. Båda är nödvändiga, precis som en  fågel som behöver två vingar för att kunna flyga och en kärra två hjul för att rulla. Och de måste vara jämnstarka. Om en fågel har en stark och en svag vinge, kan den inte flyga ordentligt. Om en kärras ena hjul är stort och det andra litet går inte kärran att använda. En meditatör måste utveckla både medvetenhet och sinnesjämvikt samtidigt för att gå framåt längs vägen.

"Vi måste bli medvetna om hela kroppen och hela sinnet, i deras mest subtila form. Det räcker därför inte att vara medveten om ytliga aspekter av kropp och sinne, om kroppens rörelser eller tankar. Vi måste utveckla medvetenhet om förnimmelser i hela kroppen och behålla sinnesjämvikt till dem."


"Genom att iaktta andningen praktiserar vi också rätt medvetenhet. Vårt lidande uppstår av okunnighet. Vi reagerar därför att vi inte vet vad vi gör, därför att vi inte är medvetna om vår egen verklighet. Sinnet är mestadels vilse i fantasier och illusioner - det återupplivar behagliga eller obehagliga upplevelser och ser framtiden med oro eller förväntan. När vi fastnat i begär eller ovilja på detta sätt, är vi omedvetna om vad som händer nu, vad vi gör nu. Och ändå är detta ögonblick, nuet, det viktigaste. Vi kan inte leva i det förflutna - det är borta, Inte heller leva i framtiden - den är alltid utom räckhåll. Vi kan bara leva i nuet."



Så briljant i all sin enkelhet.

En vacker tanke

Ja, det var ett tag sedan jag skrev.Jag tänker inte lägga av. Inte alls.Men det är lite körigt just nu. Mycket annat som kräver sin uppärksamhet.Är det något jag lärt mig så är det att ta en sak i taget.Det mår jag bäst av. Samtidigt som jag skriver det, känner jag att det stämmer inte riktigt. Jag kan ha många bollar i luften samtidigt och ändå må bra. Det jag menar är att ibland krävs det riktad uppmärksamhet med stort fokus för att dra till sig det bästa alternativet. Kanske, vad vet jag.

Har lyssnat på Björn Natthiko Lindeblad, mannen som varit thailändsk skogsmunk i 17 år. Han och andra buddhister säger att egentligen vet vi ingenting. Allt är föränderligt. Hela tiden förändras vi och vår omgivning. Det enda bestående är varsevarandet. Det är där vi kan finna tilliten, tryggheten och oss själva.

Det är en vacker tanke och en underbar möjlighet.

Tio dagar av tystnad och meditation

Det har nu gått några dagar sedan jag kom ur tystnaden. Jag börjar landa i vardagen igen.Någon frågade mig om det blev som jag tänkt mig.Jag försöker undvika att ha förväntningar därför att saker och ting lever för det mesta sitt egna liv. Det gjorde dessa tio dagar också. Det var många där som suttit (man säger så) flera gånger tidigare och varje gång är en unik upplevelse. Det är inte heller sagt att gång ett är svårast eller jobbigast. Många verkar tycka gång två är värre än första gången därför att gång ett vet man inte vad som väntar.

Hela upplevelsen är ju väldigt personlig och rätt obeskrivbar. Min känsla just nu är att ord inte räcker till.Det är som om jag vill skydda upplevelsen och inte smutsa ner den med en massa rappakalja, analyser och ord som kan förvränga.

Det som var mest intressant i alla fall var att betrakta alla tankar som för det mesta är totalt onödiga.Min största aha-upplevelse var den korta sekunden av befrielse som sköljde över kroppen efter att jag gett vika för motståndet.När jag insåg och fann en acceptans i att det enda jag skulle göra under de närmsta 90 minutrarna var att sitta med korslagda ben och observera förnimmelserna mellan överläppen och näsan, ja då infann sig först befrielsen och därefter ett stort lugn. Det fanns fler liknande upplevelser. Men det fanns också stunder fyllda av smärta.Och då menar jag främst fysisk smärta.Det man gör i vipassanameditationen är att skala av lager av reaktioner (mentala) som sätter sig i kroppen. När du kommer åt en gammal djupt liggande reaktion känns det. Men smärtan klingar av efter ett tag och vetskapen om det, gör att den till och med kan kännas skön. Du är hela tiden en observatör med ett objektivt sinne.Du tränar på att behålla sinnesjämvikt.Det jag genomgick dessa dagar var en reningskur eller för att citera Goenka (mannen som fört vidare den 2500 åriga mediationen) ett kirurgiskt ingrepp i sinnet. Nej, det handlar inte om att hjärntvättas. Alla grundläggande mindfulnessövningar kommer från vipassanamediationen.


Dagen såg ut så här:
04.00 Gonggong - väckning
04.30 - 06.30 Meditation i salen eller på ditt rum
06.30 - 08.00 Frukost
08.00 - 09.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
09.00 - 11.00 Instruktioner, därefter meditation i salen eller på ditt rum
11.00 - 12.00 Lunch
12.00 - 13.00 Vila och möjlighet till samtal med läraren
13.00 - 14.30 Meditation i salen eller på ditt rum
14.30 - 15.30 GRUPPMEDITATION I SALEN
15.30 - 17.00 Instruktioner, därefter meditation i salen eller på ditt rum
17.00 - 18.00 Tepaus
18.00 - 19.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
19.00 - 20.15 Lärarens föredrag i salen
20.15 - 21.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
21.00 - 21.30 Möjlighet att ställa frågor i salen
21.30- Nattvila - ljuset släcks

Får se, kanske gör jag nästa retreat i sommar.

I love yoga

 

All splittring, allt tanketjatter och obalanserade energier är nu transformerade och redo för att återanvändas i en ny livgivande tappning.

 

Namaste